Internationell plakatkampanj "Fakta om kärnkraft"
Startsida Se plakatmotiv Om oss
Kärnkraft – en återvändsgränd
Uranet räcker bara några årtionden till – och vad händer sen?
Kärnkraft är lika mycket en återvändsgränd som fossila bränslen, som det bara finns en begränsad mängd av. Uranet, som är nödvändigt för att driva kärnkraftverk, är nämligen en råvara som håller på att ta slut. De s.k. bridreaktorerna, med vilka man hoppades kunna hushålla längre med resurserna, har misslyckats av tekniska och ekonomiska skäl. Inom några få årtionden kommer bränslet att ta slut för kärnkraftsindustrin. Eftersom inte bara uranet, utan även mineraloljan och naturgasen, kommer att ta slut i en inte alltför avlägsen framtid kan mänskligheten på sikt bara täcka sitt energibehov med förnybar energi och effektiv utnyttjande av energin.
Kärnkraft – en bedragare
Kärnenergi är inte nödvändig för energiförsörjningen
För att betona vikten av kärnenergi hänvisar kärnkraftsindustrin ständigt till kärnenergins andel av strömalstringen. Tittar man emellertid på i vilken grad kärnenergin bidrar till världens totala energiförbrukning, visar det sig att kärnkraften är i det närmaste betydelselös för mänsklighetens energibehov. Kärnkraft stod år 2001 endast för 2,3 procent av världens energiförbrukning. Den förnybara energin bidrar idag i betydligt högre grad till energiförsörjningen i världen. Mänskligheten kan definitivt klara sig utan kärnkraftens ringa bidrag. Riskerna i samband med kärnkraftsolyckor, produktionen av högradioaktivt kärnavfall och de kostnader som är nödvändiga för att undanröja dem står inte i rimlig proportion med den minimala energimängd man för en kort tidsperiod vinner. Kärnenergi är både farlig och överflödig.
Kärnkraft – en riskabel teknik
Risken för en härdsmälta i Europa: 16 procent
Tekniska problem och mänskliga fel kan i varje kärnkraftverk orsaka svåra olyckor, där stora mängder radioaktivitet släpps ut i miljön. Enligt den officiella tyska undersökningen "Deutschen Risikostudie Kernkraftwerke - Phase B" är risken för en härdsmälta på ett tyskt kärnkraftverk vid en drifttid på runt 40 år lika med 0,1 procent. Inom EU drivs mer än 150 kärnkraftverk. Det gör att sannolikheten för ett haveri i Europa är 16 procent. Det motsvarar sannolikheten att slå en sexa med en tärning på första kastet. I hela världen är ungefär 440 kärnkraftverk i drift. Sannolikheten för att en härdsmälta inom 40 år ska inträffa någonstans i världen ligger på 40 procent. Och som kärnkraftskatastrofen i Tjernobyl visade, kan man räkna med tiotusentals döda vid ett haveri.
Kärnkraft - en avfallsproducent
Ingen vill förvalta ett sådant arv
I ett kärnkraftverk förvandlas med hjälp av atomklyvning uranstavar till högradioaktivt kärnavfall. Kärnavfallet, med sin radioaktiva strålning, utgör en direkt livsfara för människor. Det måste därför avskärmas från människor, djur och växter i flera hundra tusen år. Kärnkraftverk har använts i cirka 50 år, men fram till idag har ingen funnit något svar på hur kärnavfallet kan slutförvaras på ett säkert sätt. Runt om i världen finns inte en enda säker förvaringsmöjlighet för det högradioaktiva avfallet från kärnkraftverken. Kärnavfallet innebär, trots den korta period mänskligheten använt kärnkraft, att ett arv av närmast världshistoriska proportioner efterlämnas. Om urmänniskan hade använt kärnkraftverk hade vi än idag varit tvungna att bevaka hennes avfall.
Kärnkraft – en bombrisk
Kärnkraften främjar spridningen av kärnvapen
De stater som i de gångna årtiondena utvecklade och byggde atombomber hade vid sidan av denna tillverkning civila kärnkraftsprogram. De civila programmen var dock ofta bara en täckmantel för att dölja det egentliga intresset, som var av militär natur. Programmen gav dessa stater tillgång till de tekniker och den expertis som krävs för att bygga atombomber. Det visar tydligt att export och utvidgning av kärnkraft avsevärt höjer riskerna för spridning av kärnvapen.
Kärnkraft - ingen klimaträddare
Kärnkraften kan inte ge förbättrat klimat
Kärnkraftsindustrin medger att man inte kan ersätta kol, olja och gas med kärnkraftverk. För att fram till 2050 ersätta så lite som 10 procent av fossilenergin med kärnkraft skulle man behöva bygga ända upp till 1000 nya kärnkraftverk. (För tillfället finns det i hela världen omkring 440 kärnkraftverk.) Att bygga dessa anläggningar – om det ens vore realiserbart – skulle ta flera årtionden. Uranreserverna skulle snabbt vara förbrukade. Till och med den internationella atomenergikommissionen IAEA medger att det inte finns någon som helst möjlighet att bygga ut kärnkraften tillräckligt snabbt för att bromsa klimatförändringen. Lösningen är en annan: olika världsenergiscenarier visar att klimatproblemet endast kan lösas med förnybara energier i kombination med effektiv och ekonomisk energiteknik.
Kärnkraft – ger få arbetstillfällen
Arbetstillfällen? Vindkraften slår kärnkraftsindustrin!
Kärnkraft är kapitalintensiv, förnybara energier är arbets(tillfälles)intensiva. I Tyskland var t.ex. år 2002 ungefär 30 000 människor verksamma inom kärnkraftsindustrin. Bara i den tyska vindkraftsindustrin arbetade däremot redan över 53 000 personer. Den sammanlagda branschen för förnybara energier säkrade 120 000 arbeten, trots dess fortfarande ringa andel av energiförsörjningen. Vid en fortsatt utbyggnad av de förnybara energierna tillkommer dagligen nya arbetstillfällen. I hela världen skulle åtskilliga miljoner nya arbetstillfällen uppstå på bara några år om de förnybara energikällorna byggdes ut.
Alternativ till kärnkraft
100 % energi från sol, vind, vatten och biomassa
I Tyskland presenterade parlamentet 2002 ett energiscenario enligt vilket förnybara energikällor år 2050 ska stå för hela den tyska energiförsörjningen. Och det som är möjligt i Tyskland – ett land med liten yta, stor befolknings- och energitäthet samt hög levnadsstandard –är möjligt överallt. Till och med energiindustrin medger emellanåt att man fram till år 2050 världsomfattande kan framställa en mängd energi från förnybara energier som överstiger den energimängd mänskligheten förbrukar idag. Jordens energibehov kan täckas av en blandning av solkraftverk och solenergianläggningar, vindkraftverk, vattenkraftverk samt olika tillämpningar av biomassa. För att begränsa ökningen av världens energibehov måste dessutom sparsamma energitekniker användas. Att snabbt bygga ut solkraften världsomfattande är ett viktigt steg på vägen för att förhindra krig om knappa resurser såsom olja, gas och uran.
Lägg ner kärnkraftverken.
Background Information (English)
pdf doc rtf
Hintergrundinformationen (Deutsch)
pdf doc rtf
This "Nuclear Power Fact File" poster campaign is posted by
The German Afiliate of the
International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW)
and
EUROSOLAR
The European Association for Renewable Energy